Reference: Yoga Vasishta Book 6, Chapter 68 - https://enjoylearningsanskrit.com/scriptures/yoga-vasishtha/book-6/chapter-68/

श्रीवसिष्ठ उवाच ।
सुषुप्तमौनवान्भूत्वा त्यक्त्वा चित्तविलासिताम् ।
कलनामलनिर्मुक्तस्तिष्ठावष्टब्धतत्पदः ॥ १ ॥

śrīvasiṣṭha uvāca ,
suṣuptamaunavānbhūtvā tyaktvā cittavilāsitām ,
kalanāmalanirmuktastiṣṭhāvaṣṭabdhatatpadaḥ 1

1. śrī-vasiṣṭha uvāca suṣupta-maunavān bhūtvā tyaktvā citta-vilāsitām
kalpanā-amala-nirmuktaḥ tiṣṭha avaṣṭabdha-tat-padaḥ

1. Śrī Vasiṣṭha said: “Having become endowed with the silence of deep sleep, and having abandoned the mind’s (citta) playful distractions, remain free from the impurity of mental constructs (kalpanā), firmly established in that supreme state.”

यथाभूतमिदं बुद्ध्वा भावितात्मात्मनि स्थितः ।
लोकोपमोपि तृप्तोऽन्तर्यः स मुक्तमुनिः स्मृतः ॥ ५ ॥

yathābhūtamidaṃ buddhvā bhāvitātmātmani sthitaḥ ,
lokopamopi tṛpto’ntaryaḥ sa muktamuniḥ smṛtaḥ 5

5. yathābhūtam idam buddhvā bhāvitātmā ātmani sthitaḥ
loka upamaḥ api tṛptaḥ antaḥ yaḥ saḥ muktamuniḥ smṛtaḥ

5. yaḥ idam yathābhūtam buddhvā bhāvitātmā ātmani sthitaḥ
loka upamaḥ api antaḥ tṛptaḥ saḥ muktamuniḥ smṛtaḥ

5. He who, having understood this (reality) as it truly is, whose self (ātman) is cultivated and established in the (supreme) Self (ātman), and who, even while outwardly resembling worldly people, is internally content - he is considered a liberated sage (muktamuni).

चतुष्प्रकारमाहुस्तं मौनं मौनविदो जनाः ।
वांग्मौनमक्षमौनं च काष्ठं सौषुप्तमेव च ॥ ७ ॥

catuṣprakāramāhustaṃ maunaṃ maunavido janāḥ ,
vāṃgmaunamakṣamaunaṃ ca kāṣṭhaṃ sauṣuptameva ca 7

7. catuṣprakāram āhuḥ tam maunam maunavidaḥ janāḥ
vāk maunam akṣa maunam ca kāṣṭham sauṣuptam eva ca

7. maunavidaḥ janāḥ tam maunam catuṣprakāram āhuḥ - vāk maunam,
akṣa maunam ca,
kāṣṭham,
sauṣuptam eva ca

7. Experts in silence (mauna) declare it to be of four kinds: vocal silence, sensory silence, the silence like wood (kāṣṭha), and the silence of deep sleep (sauṣupta).

वांग्मौनं वचसां रोधो बलादिन्द्रियनिग्रहः ।
अक्षमौनं परित्यागश्चेष्टानां काष्ठसंज्ञकम् ॥ ८ ॥

vāṃgmaunaṃ vacasāṃ rodho balādindriyanigrahaḥ ,
akṣamaunaṃ parityāgaśceṣṭānāṃ kāṣṭhasaṃjñakam 8

8. vāṅmaunam vacasām rodhaḥ balāt indriyanigrahaḥ
akṣamaunam parityāgaḥ ca ceṣṭānām kāṣṭhasaṃjñakam

8. vāṅmaunam vacasām rodhaḥ balāt indriyanigrahaḥ
ceṣṭānām ca parityāgaḥ akṣamaunam kāṣṭhasaṃjñakam

8. The silence of speech (vāṅmauna) is the checking of words. The forceful restraint of the senses and the abandonment of all activities is ‘sense-silence’ (akṣamaunam), which is known as ‘log-like’ (kāṣṭhasaṃjñakam).

मनोमौनं पञ्चमं च तन्मृतौ काष्ठतापसे ।
भावे सुषुप्तमौनाख्यं जीवन्मुक्तोऽनुजीवति ॥ ९ ॥

manomaunaṃ pañcamaṃ ca tanmṛtau kāṣṭhatāpase ,
bhāve suṣuptamaunākhyaṃ jīvanmukto’nujīvati 9

9. manomaunam pañcamam ca tat mṛtau kāṣṭhatāpase
bhāve suṣuptamaunākhyam jīvanmuktaḥ anujīvati

9. manomaunam ca pañcamam tat mṛtau kāṣṭhatāpase
jīvanmuktaḥ bhāve suṣuptamaunākhyam anujīvati

9. And the fifth [type of silence] is mental silence (manomauna). That [inert mental silence] is like death for a ‘log-like ascetic’ (kāṣṭhatāpase). However, a liberated-in-life (jīvanmukta) experiences a state known as ‘deep-sleep silence’ (suṣuptamauna).

अस्मत्संस्मरणं वापि दृश्यं वाङ्मयमस्पृशन् ।
अपश्यन्नेव पश्यन् हि काष्ठमौनी तु तिष्ठति ॥ १२ ॥

asmatsaṃsmaraṇaṃ vāpi dṛśyaṃ vāṅmayamaspṛśan ,
apaśyanneva paśyan hi kāṣṭhamaunī tu tiṣṭhati 12

12. asmat-saṃsmaraṇam vā api dṛśyam vāṅmayam aspṛśan
apaśyan eva paśyan hi kāṣṭhamaunī tu tiṣṭhati

12. kāṣṭhamaunī tu asmat-saṃsmaraṇam vā api dṛśyam
vāṅmayam aspṛśan apaśyan eva paśyan hi tiṣṭhati

12. Indeed, a person observing log-like silence (kāṣṭhamaunī) remains, not engaging with any visible or verbal remembrance of us; truly seeing even while not perceiving externally.

प्रस्फुरच्चित्तकलनमेतन्मौनत्रयं स्मृतम् ।
भवन्ति मौनिनस्तत्र न तज्ज्ञास्तत्स्थलीलया ॥ १३ ॥

prasphuraccittakalanametanmaunatrayaṃ smṛtam ,
bhavanti mauninastatra na tajjñāstatsthalīlayā 13

13. prasphurac-citta-kalanam etat maunatrayam smṛtam
bhavanti mauninaḥ tatra na tajjñāḥ tatsthalī-layā

13. etat prasphurac-citta-kalanam maunatrayam smṛtam
tatra mauninaḥ bhavanti na tajjñāḥ tatsthalī-layā

13. This restraint of the manifesting mental activity (cittakalanam) is known as the three-fold silence (maunatrayam). In that state, true observers of silence (mauninaḥ) come into being, not merely those who intellectually understand it by casually residing in that state.

अविभागमनभ्यासं यदनाद्यन्तमास्थितम् ।
ध्यायतोऽध्यायतश्चैतत्सौषुप्तं मौनमुच्यते ॥ १८ ॥

avibhāgamanabhyāsaṃ yadanādyantamāsthitam ,
dhyāyato’dhyāyataścaitatsauṣuptaṃ maunamucyate 18

18. avibhāgam anabhyāsam yat anādyantam āsthitam
dhyāyataḥ adhyāyataḥ ca etat sauṣuptam maunam ucyate

18. yat avibhāgam anabhyāsam anādyantam āsthitam ca etat dhyāyataḥ adhyāyataḥ sauṣuptam maunam ucyate ।

18. That (state) which is undivided, without need for practice, and is established without beginning or end - this is called the deep-sleep (sauṣupta) silence (maunam) for both the meditator and the non-meditator.

सर्वशून्यं निरालम्बं शान्तिविज्ञप्तिमात्रकम् ।
न सन्नासदिति यस्यामासितं मौनमुत्तमम् ॥ २२ ॥

sarvaśūnyaṃ nirālambaṃ śāntivijñaptimātrakam ,
na sannāsaditi yasyāmāsitaṃ maunamuttamam 22

22. sarvaśūnyam nirālambam śāntivijñaptimātrakam na
sat na asat iti yasyām āstiam maunam uttamam

22. uttamam maunam (tat) yat sarvaśūnyam,
nirālambam,
śāntivijñaptimātrakam (asti),
yasyām (sthitau) ‘na sat na asat’ iti āstiam.

22. The supreme silence (maunam) is characterized as completely void, unsupported, and merely the cognition of tranquility. In this state, (reality) is established as ‘neither existent nor non-existent’.

यस्मात्संविदमेव स्यात्स्वान्यादिकलना कुतः ।
अनन्तमेव सौषुप्तं सर्वं मौनमतस्ततम् ॥ २७ ॥

yasmātsaṃvidameva syātsvānyādikalanā kutaḥ ,
anantameva sauṣuptaṃ sarvaṃ maunamatastatam 27

27. yasmāt saṃvidam eva syāt sva anya ādi kalanā kutaḥ
anantam eva sauṣuptam sarvam maunam ataḥ tatam

27. yasmāt (tat) saṃvidam eva syāt,
(tasmāt) sva-anya-ādi-kalanā kutaḥ (syāt)? ataḥ sauṣuptam maunam eva anantam sarvam tatam (bhavati)

27. Since it is solely consciousness (saṃvid), from where could concepts like ‘self,’ ‘other,’ and the like arise? Therefore, this deep sleep (sauṣupta) silence (mauna) is indeed infinite and pervades everything.