Bhagavad Gita Chapter 12: Bhakti Yoga

Verse 1

Sanskrit Verse

अर्जुन उवाचएवं सततयुक्ता ये भक्तास्त्वां पर्युपासते।येचाप्यक्षरमव्यक्तं तेषां के योगवित्तमाः।।12.1।।

Transliteration

arjuna uvācha

evaṁ satata-yuktā ye bhaktās tvāṁ paryupāsate

ye chāpy akṣharam avyaktaṁ teṣhāṁ ke yoga-vittamāḥ

Swami Sivananda's translation

Arjuna said, “Which of them are better versed in Yoga—those who steadfastly worship You, or those who worship the imperishable and the unmanifested?”

Verse 2

Sanskrit Verse

श्री भगवानुवाचमय्यावेश्य मनो ये मां नित्ययुक्ता उपासते।श्रद्धया परयोपेतास्ते मे युक्ततमा मताः।।12.2।।

Transliteration

śhrī-bhagavān uvācha

mayy āveśhya mano ye māṁ nitya-yuktā upāsate

śhraddhayā parayopetās te me yuktatamā matāḥ

Swami Sivananda's translation

The Blessed Lord said, “In My opinion, those who fix their minds on Me, worship Me ever steadfastly, and are endowed with supreme faith, are the best in Yoga.”

Verse 3

Sanskrit Verse

ये त्वक्षरमनिर्देश्यमव्यक्तं पर्युपासते।सर्वत्रगमचिन्त्यं च कूटस्थमचलं ध्रुवम्।।12.3।।

Transliteration

ye tv akṣharam anirdeśhyam avyaktaṁ paryupāsate

sarvatra-gam achintyañcha kūṭa-stham achalandhruvam

sanniyamyendriya-grāmaṁ sarvatra sama-buddhayaḥ

te prāpnuvanti mām eva sarva-bhūta-hite ratāḥ

Swami Sivananda's translation

Those who worship the imperishable, the indefinable, the unmanifest, the omnipresent, the unthinkable, the immovable, and the eternal.

Verse 4

Sanskrit Verse

संनियम्येन्द्रियग्रामं सर्वत्र समबुद्धयः।ते प्राप्नुवन्ति मामेव सर्वभूतहिते रताः।।12.4।।

Transliteration

sanniyamyendriya-grāmaṁ sarvatra sama-buddhayaḥ te prāpnuvanti mām eva sarva-bhūta-hite ratāḥ

Swami Sivananda's translation

Having restrained all the senses, being even-minded everywhere, and intent on the welfare of all beings, they verily come unto Me.

Verse 5

Sanskrit Verse

क्लेशोऽधिकतरस्तेषामव्यक्तासक्तचेतसाम्।

अव्यक्ता हि गतिर्दुःखं देहवद्भिरवाप्यते।।12.5।।

Transliteration

kleśho ’dhikataras teṣhām avyaktāsakta-chetasām

avyaktā hi gatir duḥkhaṁ dehavadbhir avāpyate

Swami Sivananda's translation

Greater is their trouble whose minds are set on the unmanifested, for the goal of the unmanifested is very hard for the embodied to reach.

Verse 6

Sanskrit Verse

ये तु सर्वाणि कर्माणि मयि संन्यस्य मत्पराः।अनन्येनैव योगेन मां ध्यायन्त उपासते।।12.6।।

Transliteration

ye tu sarvāṇi karmāṇi mayi sannyasya mat-paraḥ

ananyenaiva yogena māṁ dhyāyanta upāsate

Swami Sivananda's translation

But to those who worship Me, renouncing all actions in Me, regarding Me as the supreme goal, meditating on Me with single-minded yoga.

Verse 7

Sanskrit Verse

तेषामहं समुद्धर्ता मृत्युसंसारसागरात्।भवामि नचिरात्पार्थ मय्यावेशितचेतसाम्।।12.7।।

Transliteration

teṣhām ahaṁ samuddhartā mṛityu-saṁsāra-sāgarāt

bhavāmi na chirāt pārtha mayy āveśhita-chetasām

Swami Sivananda's translation

To those whose minds are set on Me, O Arjuna, verily I soon become the savior out of the ocean of Samsara.

Verse 8

Sanskrit Verse

मय्येव मन आधत्स्व मयि बुद्धिं निवेशय। निवसिष्यसि मय्येव अत ऊर्ध्वं न संशयः।।12.8।।

Transliteration

mayy eva mana ādhatsva mayi buddhiṁ niveśhaya

nivasiṣhyasi mayy eva ata ūrdhvaṁ na sanśhayaḥ

Swami Sivananda's translation

Fix your mind on Me, and your intellect in Me. Then you will certainly live in Me alone hereafter.

See also: Commandments in Bhagavad Gita

Verse 9

Sanskrit Verse

अथ चित्तं समाधातुं न शक्नोषि मयि स्थिरम्।अभ्यासयोगेन ततो मामिच्छाप्तुं धनञ्जय।।12.9।।

Transliteration

atha chittaṁ samādhātuṁ na śhaknoṣhi mayi sthiram

abhyāsa-yogena tato mām ichchhāptuṁ dhanañjaya

Swami Sivananda's translation

If you are unable to fix your mind steadily on Me, then seek to reach Me through the yoga of constant practice, O Arjuna.

See also: Commandments in Bhagavad Gita

Verse 10

Sanskrit Verse

अभ्यासेऽप्यसमर्थोऽसि मत्कर्मपरमो भव।मदर्थमपि कर्माणि कुर्वन् सिद्धिमवाप्स्यसि।।12.10।।

Transliteration

abhyāse ’py asamartho ’si mat-karma-paramo bhava

mad-artham api karmāṇi kurvan siddhim avāpsyasi

Swami Sivananda's translation

If you are unable to practice even this Abhyasa Yoga, be intent on doing actions for My sake; even by doing actions for My sake, you will attain perfection.

See also: Commandments in Bhagavad Gita

Verse 11

Sanskrit Verse

अथैतदप्यशक्तोऽसि कर्तुं मद्योगमाश्रितः।सर्वकर्मफलत्यागं ततः कुरु यतात्मवान्।।12.11।।

Transliteration

athaitad apy aśhakto ’si kartuṁ mad-yogam āśhritaḥ

sarva-karma-phala-tyāgaṁ tataḥ kuru yatātmavān

Swami Sivananda's translation

If you are unable to do even this, then, resort to union with Me and renounce the fruits of all actions with self-control.

See also: Commandments in Bhagavad Gita

Verse 12

Sanskrit Verse

श्रेयो हि ज्ञानमभ्यासाज्ज्ञानाद्ध्यानं विशिष्यते।ध्यानात्कर्मफलत्यागस्त्यागाच्छान्तिरनन्तरम्।।12.12।।

Transliteration

śhreyo hi jñānam abhyāsāj jñānād dhyānaṁ viśhiṣhyate

dhyānāt karma-phala-tyāgas tyāgāch chhāntir anantaram

Swami Sivananda's translation

Better indeed is knowledge than practice; better than knowledge is meditation; better than meditation is the renunciation of the fruits of actions: peace immediately follows renunciation.

Verse 13

Sanskrit Verse

अद्वेष्टा सर्वभूतानां मैत्रः करुण एव च।निर्ममो निरहङ्कारः समदुःखसुखः क्षमी।।12.13।।

Transliteration

adveṣhṭā sarva-bhūtānāṁ maitraḥ karuṇa eva cha

nirmamo nirahankāraḥ sama-duḥkha-sukhaḥ kṣhamī

Swami Sivananda's translation

He who hates no creature, is friendly and compassionate to all, is free from attachment and egoism, is balanced in pleasure and pain, and is forgiving.

Verse 14

Sanskrit Verse

सन्तुष्टः सततं योगी यतात्मा दृढनिश्चयः।मय्यर्पितमनोबुद्धिर्यो मद्भक्तः स मे प्रियः।।12.14।।

Transliteration

santuṣhṭaḥ satataṁ yogī yatātmā dṛiḍha-niśhchayaḥ

mayy arpita-mano-buddhir yo mad-bhaktaḥ sa me priyaḥ

Swami Sivananda's translation

Ever content, steady in meditation, self-controlled, possessing firm conviction, with the mind and intellect dedicated to Me, he, My devotee, is dear to Me.

Verse 15

Sanskrit Verse

यस्मान्नोद्विजते लोको लोकान्नोद्विजते च यः।हर्षामर्षभयोद्वेगैर्मुक्तो यः स च मे प्रियः।।12.15।।

Transliteration

yasmān nodvijate loko lokān nodvijate cha yaḥ

harṣhāmarṣha-bhayodvegair mukto yaḥ sa cha me priyaḥ

Swami Sivananda's translation

He whom the world does not agitate, and who cannot be agitated by the world, and who is freed from joy, anger, fear, and anxiety—he is dear to Me.

Verse 16

Sanskrit Verse

अनपेक्षः शुचिर्दक्ष उदासीनो गतव्यथः।सर्वारम्भपरित्यागी यो मद्भक्तः स मे प्रियः।।12.16।।

Transliteration

anapekṣhaḥ śhuchir dakṣha udāsīno gata-vyathaḥ

sarvārambha-parityāgī yo mad-bhaktaḥ sa me priyaḥ

Swami Sivananda's translation

He who is free from wants, pure, expert, unconcerned, and free from pain, renouncing all undertakings and commencements, he who is devoted to Me is dear to Me.

Verse 17

Sanskrit Verse

यो न हृष्यति न द्वेष्टि न शोचति न काङ्क्षति।शुभाशुभपरित्यागी भक्ितमान्यः स मे प्रियः।।12.17।।

Transliteration

yo na hṛiṣhyati na dveṣhṭi na śhochati na kāṅkṣhati

śhubhāśhubha-parityāgī bhaktimān yaḥ sa me priyaḥ

Swami Sivananda's translation

He who neither rejoices nor hates, nor grieves nor desires, renouncing both good and evil, and who is full of devotion, is dear to Me.

Verse 18

Sanskrit Verse

समः शत्रौ च मित्रे च तथा मानापमानयोः।शीतोष्णसुखदुःखेषु समः सङ्गविवर्जितः।।12.18।।

Transliteration

samaḥ śhatrau cha mitre cha tathā mānāpamānayoḥ

śhītoṣhṇa-sukha-duḥkheṣhu samaḥ saṅga-vivarjitaḥ

Swami Sivananda's translation

He who is the same to foe and friend, and also in honor and dishonor, who is the same in cold and heat, in pleasure and pain, and who is free from attachment.

Verse 19

Sanskrit Verse

तुल्यनिन्दास्तुतिर्मौनी सन्तुष्टो येनकेनचित्।अनिकेतः स्थिरमतिर्भक्ितमान्मे प्रियो नरः।।12.19।।

Transliteration

tulya-nindā-stutir maunī santuṣhṭo yena kenachit

aniketaḥ sthira-matir bhaktimān me priyo naraḥ

Swami Sivananda's translation

He to whom censure and praise are equal, who is silent, content with anything, homeless, of a steady mind, and full of devotion; that man is dear to me.

Verse 20

Sanskrit Verse

ये तु धर्म्यामृतमिदं यथोक्तं पर्युपासते।श्रद्दधाना मत्परमा भक्तास्तेऽतीव मे प्रियाः।।12.20।।

Transliteration

ye tu dharmyāmṛitam idaṁ yathoktaṁ paryupāsate

śhraddadhānā mat-paramā bhaktās te ’tīva me priyāḥ

Swami Sivananda's translation

They who follow this immortal Dharma, endowed with faith and regarding Me as their supreme goal, are exceedingly dear to Me.


Reference: Bhagavad Gita